SF-mått, v 31+2: 36 cm.
Magbild v 31+5.
lördag 21 augusti 2010
Ett par nätter på SöS...
Var hos BM i onsdags igen. Magen hade tagit ett skutt och SF-måttet var nu på 36 cm.
Hade kvällen innan haft mycket sammandragningar, flera timmar med 3-4 minuters mellanrum. BM sa att jag skulle ringa till förlossningen om det fortsatte så, och på onsdagskvällen var det återigen timme efter timme med täta sammandragningar.
Efter mycket tvekan ringde jag till sist till SöS som tyckte jag borde åka in. Sagt och gjort, och kvar blev jag. CTG-koll visade att sammandragningarna fortsatte frekvent. Urinprovet visade vita blodkroppar så de misstänkte UVI och satte in antibiotika. När det var dags för koll av livmodertappen visade det sig att den blivit påverkad. De kände och mätte på ett ungefär, kom fram till ~20 mm, mjuk och att den var öppen för ett finger. Skrevs in och fick en bricanylspruta i benet för att sammandragningarna skulle avstanna.
Mindre kul natt blev det. Skulle egentligen vidare till avdelning 63, men då det var fullbelagt där fick vi stanna på förlossningen. Sängarna där är mer som hårda britsar och jag fick inte en blund på hela natten. Blev väl inte direkt lättare att vaggas till sömns av avgrundsvrål från rummen intill.
Nytt CTG morgonen efter. Sammandragningar även då, men kottarna verkade må fint som tur var. Blev flyttad till avd. 63, och fick en första kortisonspruta för att påskynda kottarnas lungmognad ifall att det skulle sätta igång. Sedan nytt ultraljud på livmoderhalsen. Drygt 19 mm (bör vara typ 40 mm om det ska vara optimalt, men nedre gränsen som är "ok" är 25 mm), och lite öppen. Dessutom hade livmoderhalsen börjat öppna sig inifrån också. "Tvilling ett" ligger med huvudet rakt ned och trycker på. Bådar i alla fall gott för en vaginal förlossning! :)
Det som gäller är således att ligga ned och vila. Upp på toa och liknande är ok, men inte mycket mer. Ju mindre sammandragningar desto bättre för att inte ytterligare försvaga livmoderhalsen.
Mer bricanyl med den efterföljande trevliga biverkningen att skaka likt en mångårig pundare på avtändning. Men fick i alla fall hela 4 timmars sömn denna natt (2 i taget).
Igår fick jag andra kortisonsprutan och sedan det glada beskedet om hemgång, med ordination sängläge och fortsatt knaprande på antibiotikan. Blir sammandragningarna återigen frekventa ska jag ringa förlossningen igen.
Sjukt skönt att komma hem. Har aldrig uppskattat min säng så mycket förut. :) På torsdag är det dags för tillväxtultraljud igen och jag håller tummarna för att de nu ligger på över 1500 g och gärna lite (eller mycket) till.
Hade kvällen innan haft mycket sammandragningar, flera timmar med 3-4 minuters mellanrum. BM sa att jag skulle ringa till förlossningen om det fortsatte så, och på onsdagskvällen var det återigen timme efter timme med täta sammandragningar.
Efter mycket tvekan ringde jag till sist till SöS som tyckte jag borde åka in. Sagt och gjort, och kvar blev jag. CTG-koll visade att sammandragningarna fortsatte frekvent. Urinprovet visade vita blodkroppar så de misstänkte UVI och satte in antibiotika. När det var dags för koll av livmodertappen visade det sig att den blivit påverkad. De kände och mätte på ett ungefär, kom fram till ~20 mm, mjuk och att den var öppen för ett finger. Skrevs in och fick en bricanylspruta i benet för att sammandragningarna skulle avstanna.
Mindre kul natt blev det. Skulle egentligen vidare till avdelning 63, men då det var fullbelagt där fick vi stanna på förlossningen. Sängarna där är mer som hårda britsar och jag fick inte en blund på hela natten. Blev väl inte direkt lättare att vaggas till sömns av avgrundsvrål från rummen intill.
Nytt CTG morgonen efter. Sammandragningar även då, men kottarna verkade må fint som tur var. Blev flyttad till avd. 63, och fick en första kortisonspruta för att påskynda kottarnas lungmognad ifall att det skulle sätta igång. Sedan nytt ultraljud på livmoderhalsen. Drygt 19 mm (bör vara typ 40 mm om det ska vara optimalt, men nedre gränsen som är "ok" är 25 mm), och lite öppen. Dessutom hade livmoderhalsen börjat öppna sig inifrån också. "Tvilling ett" ligger med huvudet rakt ned och trycker på. Bådar i alla fall gott för en vaginal förlossning! :)
Det som gäller är således att ligga ned och vila. Upp på toa och liknande är ok, men inte mycket mer. Ju mindre sammandragningar desto bättre för att inte ytterligare försvaga livmoderhalsen.
Mer bricanyl med den efterföljande trevliga biverkningen att skaka likt en mångårig pundare på avtändning. Men fick i alla fall hela 4 timmars sömn denna natt (2 i taget).
Igår fick jag andra kortisonsprutan och sedan det glada beskedet om hemgång, med ordination sängläge och fortsatt knaprande på antibiotikan. Blir sammandragningarna återigen frekventa ska jag ringa förlossningen igen.
Sjukt skönt att komma hem. Har aldrig uppskattat min säng så mycket förut. :) På torsdag är det dags för tillväxtultraljud igen och jag håller tummarna för att de nu ligger på över 1500 g och gärna lite (eller mycket) till.
lördag 7 augusti 2010
fredag 6 augusti 2010
Barnmorskebesök v30 (29+3)
Pustar uuuuuuuuuuut efter att jag igår fick min sjukskrivning beviljad av Försäkringskassan. Sjukt skönt att kunna släppa den oron!
Igår var jag även hos BM igen och allt ser fortfarande bra ut.
Min vikt: 71,5 (+10 kg)
Blodtryck: 125/70
Blodsocker: 4,2
Vänster kottes hjärtljud: 150
Höger kottes hjärtljud: 145
SF-mått: 32 cm
De senaste nätterna har jag faktiskt fått sova ganska bra, så Lergiganen verkar göra sitt jobb. Fick en ny läkartid nästa vecka för mer recept.
Idag är jag dock svintrött av någon anledning. Känner mig jättetung, varm och svullen och allmänt irriterad. Rastlös, men samtidigt för orkeslös för att aktivera mig. Värsta kombinationen. Stå upp gör ont, sitta gör ont och jag får ingen luft, ligga ner... samma sak. Hopplöst. Sitter som en jävla påse nötter, ryggen pallar inte. Blä.
Igår var jag även hos BM igen och allt ser fortfarande bra ut.
Min vikt: 71,5 (+10 kg)
Blodtryck: 125/70
Blodsocker: 4,2
Vänster kottes hjärtljud: 150
Höger kottes hjärtljud: 145
SF-mått: 32 cm
De senaste nätterna har jag faktiskt fått sova ganska bra, så Lergiganen verkar göra sitt jobb. Fick en ny läkartid nästa vecka för mer recept.
Idag är jag dock svintrött av någon anledning. Känner mig jättetung, varm och svullen och allmänt irriterad. Rastlös, men samtidigt för orkeslös för att aktivera mig. Värsta kombinationen. Stå upp gör ont, sitta gör ont och jag får ingen luft, ligga ner... samma sak. Hopplöst. Sitter som en jävla påse nötter, ryggen pallar inte. Blä.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)