måndag 19 april 2010

Ultraljud!!!

Idag var vi på ultraljud och hälsade på kottarna! Det blev plötsligt ännu verkligare - de är ju verkligen bebisar nu, om än väldigt små. Sparkade och sprattlade och sträckte på benen därinne. Helt galet. Nu känns det inte lika skört längre på något sätt. Jag hoppas att jag kan släppa oron - det känns i alla fall så.




lördag 17 april 2010

Vecka 14 (13+6)

Vecka 14

Kroppen:
Hormonförändringar kan visa sig genom att huden på mamman blir mörkare på vissa ställen, kvinnor kan få en vertikal mörk rand från naveln och neråt samt mörkare bröstvårtor. Randen brukar försvinna efter förlossningen, men man ska vara försiktig med att sola för mycket under graviditeten eftersom man även kan få andra pigmentfläckar som kanske inte går bort. Du kan bli snabbare andfådd eftersom blodvolymen i kroppen börjar öka.
De flesta börjar få en liten mage. Om du tidigare fött barn blir magen oftast större mycket tidigare.

Fostret: Öronen är placerade där de ska vara och har fått den rätta formen. Alla större organsystem är nu färdiga och njurarna tillverkar urin. Fostret befinner sig nu i en snabb fas av tillväxt. Benen är längre än armarna och det finns gott om fostervatten som fostret simmar runt i.

Tick tack...

Känns som tiden går en aning snabbare nu sedan jag börjat jobba heltid igen. Snart vecka 15.

Igår vad jag hos BM eftersom min oro dragit igång igen. Lever dom därinne? Borde inte magen synas mer? Hon sa att livmodern precis kommit upp ur bäckenet nu och att förstagångsmammor ofta inte får mage tidigt. Sedan kände hon på magen, hittade livmoderkanten och visade ungefär hur mycket den kommit upp. Helt normalt var det i alla fall sa hon, men jag fick ändå en extra UL-tid på måndag, bara för att få kolla om kottarnas hjärtan slår.

I övrigt mår jag bättre, inte alls mycket illamående nu. Däremot dras jag med jävligt jobbig huvudvärk mest hela dagarna. Huvudvärken i sig är egentligen inte så kraftig eller bultande. Det är mer som en band över panna och ögon som känns svullet och varmt på något sätt. Lite som när man är förkyld, fast jag är inte förkyld. Vill helst ligga och vila med en kall, blöt handduk över panna och ögon. Värst är det på jobbet där jag ju sitter framför en datorskärm hela dagarna.

BM sa att jag inte ska oroa mig så mycket för att ta alvedon. Vet ju att alvedon är ok, men har ändå velat låta bli så gott jag kan. Sedan rekommenderade hon mig att 1. Gå på massage, 2. Gå till en optiker. Tydligen kan synen försämras under graviditet!

lördag 10 april 2010

Vecka 13 (12+6)

Vecka 13

Kroppen:
Nu börjar den andra delen av graviditeten och känslan av att vänta barn har ofta infunnit sig. Du känner dig lite lugnare, då största risken för missfall är över.
Det är rimligt att gå upp 300-400 gram/vecka. Nu brukar illamåendekänslorna och den värsta tröttheten avta. Vissa kan redan känna fosterrörelser, men det är ganska ovanligt. Det är svårt att skilja fosterrörelser från vanligt bubbel i magen. När man ligger stilla i sängen kan det vara lättare, känner man ett litet sprattel en bit nedanför naveln och det inte åtföljs av något kurrande ljud är det mycket troligt att det är just fostret som rör sig.
Tänk på att ta hand om dig själv och vila lite extra. Arbete och fysisk aktivitet är helt ok, men undvik stress.

Fostret: Benvävnad skapas och revben kan ses på ultraljud. Fostret kan öppna och stänga sin mun, suga och svälja, gäspa och sträcka på hela kroppen. Lungorna är färdiga och fostret börjar röra på bröstkorgen som om det andades, men syret kommer genom blodet. Att fostret tränar att andas i vatten är bra för lungorna, från samma ögonblick barnet kommer ut och navelsträngen klipps av så måste andningen fungera perfekt. Vattnet trycks ut ur lungorna precis vid förlossningsögonblicket och från att vara vattenvarelse börjar barnet andas luft genom munnen och näsan. Hos flickorna finns nu miljoner ägganlag i de omogna äggstockarna och pojkarna börjar bilda manligt könshormon.

Magen - v12 vs v13



Sakta men säkert...

fredag 2 april 2010

Vecka 12 (11+5)

Vecka 12

Kroppen:
Risken för missfall minskar nu. Av de missfall som inträffar så sker drygt 90 procent före utgången av vecka 12. Om du skulle få en mindre blödning betyder det inte att ett missfall är på väg. Om det inte är blodfärgat eller rinner så kan det bero på andra orsaker som till exempel lågt liggande moderkaka. Om moderkakan är placerad långt ned mot livmoderhalsen kan det uppstå en liten blödning från kanten av moderkakan.

Placeringen av moderkakan kan ses med hjälp av ultraljud, på de flesta brukar den dras uppåt i takt med att livmodern växer och då slutar dessa mindre blödningar. Under de tre till fyra sista månaderna ska du däremot söka läkare även vid smärre blödningar.

Moderkakan har tagit över tillförseln av näring och syre till barnet. Moderkakan och fosterhinnorna skyddar även barnet mot infektioner. Som skydd för bakterier bildas det också slem i körtlarna i livmodertappen.

Du bör ändå avstå från att äta sådant som kan innehålla bakterier och parasiter som är skadliga för barnet under graviditeten. Vanligtvis har illamåendet och tröttheten börjat avta efter de första tolv veckorna. Vissa har gått upp några kilo i vikt, andra kan i stället ha gått ner något.

Nu har du säkert haft ditt inskrivningssamtal med din barnmorska. Om inte så är det hög tid nu.

Fostret: Fostret är cirka sex centimeter stort och väger cirka 15 gram. Fostret börjar röra sig spontant, vrider på huvudet, hickar och rör på fingrarna som dessutom har fått fingeravtryck. Nu börjar fostret också reagera på mammans lägesändringar.

Sooooooooon....... :D

Nu är det bara ett par dagar kvar tills jag kan lägga första trimestern bakom mig. Dessutom har illamåendet börjat försvinna - äntligen. Känns som jag har en betydligt trevligare tid framför mig nu, även om humörsvängningarna gärna kunde få lugna sig lite också...

Min mage är helt galen nu. Den är som vanligt när jag vaknar på morgonen, men under dagens gång allt eftersom jag äter så växer den till overkliga proportioner. På kvällarna ser jag ut att vara i 7:e månaden eller någon. Fan, jag vill ju ha den riktiga bebismagen, inte bara en plufsig kagge fylld med luft och svullna tarmar. :(

Igår var vi på läkarbesök på MVC för att diskutera bl. a. fosterdiagnostik igen. Jag var osäker och velig ända fram tills vi satt i rummet och började prata lite. Då kändes det plötsligt bara fel att göra testerna. Så vi tackade nej, och läkaren bekräftade att hon trodde det var en klokt beslut. Vi är ju inte i någon riskgrupp vare sig åldersmässigt eller på andra sätt. Så nu lägger vi den oron åt sidan.

Förra helgen var vi på Babyland och IKEA för att kika på vagnar och sängar och annat smått och gott. Herregud vilket jäkla utbud av prylar. Man kan fråga sig hur många av dem man egentligen behöver. Men jag blev kär i ett par babybodies med tillhörande små mössor, så de köpte vi. Kanske blir kottarnas allra första egna kläder, vem vet. Fast med tanke på att de säkert kommer för tidigt vore det nog smartare att köpa prematurstorlekar istället för de "minsta" stl 50.